Specialarbete, 15 hpSvenska som andrasprÄk, SIS 133VT 2012 Handledare: HÄkan Jansson.

Magisteruppsats i svenska sprÄket, 15 hpSV2140, VT 2013Handledare: Andreas Nord och Karin Helgesson.

Syftet med kandidatuppsatsen Àr undersöka om kommunens förtroendevalda kommunrevisorer behövs, eller om det skulle vara möjligt att de sakkunniga bitrÀdena tar sig an all kommunal revision.För en fungerande kommunal revision behövs bÄde de förtroendevalda kommunrevisorerna och de sakkunniga bitrÀdena.Dock behöver det struktureras upp vem det Àr som skall göra vad..

Uppsatsens syfte Àr att beskriva och analysera den interna kontrollen av materiella anlÀggningstillgÄngar i en mindre kommun. Vidare Àr syftet med uppsatsen Àven att frambringa förbÀttringsförslag för den interna kontrollen av materiella anlÀggningstillgÄngar. Vi har valt en deduktiv ansats med en kvalitativ metod i vÄr undersökning. VÄr uppsats bygger pÄ intervjuer som vi genomfört med personer med insyn pÄ den interna kontrollen i en mindre kommun. Vi har anvÀnt oss av semistrukturerade intervjufrÄgor för att fÄ djupare svar.

Standardiserade miljöledningssystem (MLS) har utvecklats i den privata sektorn och har nu Àven börjat anvÀndas i den offentliga. Syftet Àr att undersöka vilka konsekvenser ett standardiserat MLS medför för miljöarbetet inom kommunal förvaltning, analysera om det finnsnÄgot i den kommunala förvaltningens institutionella logik som sÀtter grÀnser för anvÀndandet av det samt ge ett omdöme över tillÀmpligheten av MLS inom kommunal förvaltning. Detta har ndersökts genom kvalitativa intervjuer. Resultatet blev att förvaltningarnas miljöarbete anses fungerar bÀttre efter att man har infört MLS. De största fördelarna MLS:et har medfört Àr tydligare struktur, högre medvetenhet, bÀttre redovisning och utÄtriktade fördelar som enklare kommunikationer mot intressenter.

I de allra flesta lÀnder regleras redovisningen pÄ ett eller annat sÀtt. Det finns dock ingenting som visar pÄ vilket sÀtt som Àr mest lÀmpligt nÀr det gÀller att framföra en rÀttvisande bild av en verksamhets ekonomiska situation till dess intressenter. Om en situation Àr komplex vilket kÀnnetecknas av svÄrigheter att fÄ en helhetsbild av situationen och osÀkerhet rÄder dÄ situationen Àr svÄrhanterlig och riktlinjer, rekommendationer samt praxis saknas kan en rÀttvisande bild bli svÄrt att förmedla. Stadsomvandlingen av Kiruna Àr en komplex situation dÄ frÀmst för att det i Sverige aldrig hanterats en liknande situation men ocksÄ pÄ grund av att situationen bland annat berör mÄnga olika omrÄden. En fallstudie dÀr syfte Àr att beskriva och analysera utmaningarna inom kommunal redovisning i komplexa situationer genomfördes.

Studien syftar till att analysera hur tre kommuner utformar och anvÀnder sina hÀlsobokslut..

Syftet med denna uppsats Àr att utreda vilken funktion Ärsredovisningen fyller i den kommunala organisationen. Utav de tvÄ syftena bakom redovisningen som angetts, bÄde i teorin och lagen, drar vi slutsatsen att ett av syftena inte uppfylls i praktiken, d.v.s. att dokumentet inte anvÀnds som ett verktyg för att fatta beslut. Faktorer som har pÄverkan pÄ detta Àr flera men grundar sig i huvudsak pÄ den sÀrprÀgel som den kommunala verksamheten innebÀr. För att kunna fÄ en bÀttre kommunal Ärsredovisning anser vi att man i grunden bör utgÄ ifrÄn vilka som anvÀnder den och hur den anvÀnds.

Kommunerna ska enligt Kommunallagen inte redovisa sina pensionsskulder som uppstÄtt före 1998 som en skuld, utan ska istÀllet redovisa den som en post inom linjen pÄ balansrÀkningen.Följden av detta blir att det egna kapitalet blir högre Àn vad det skulle varit om pensionsskulden var medrÀknad. Precis sÄ agerar ocksÄ de flesta kommunerna vid budgetering, som om skulden inte existerar, och anvÀnder ekonomiska resurser som inte finns. Problemet blir att en undantrÀngning av de kommunala verksamheterna riskerar att ske. VarifrÄn ska kommunen fÄ pengar?Kan man sÀga att dagens kommunala redovisningsregler upprÀtthÄller krav om balanserad budget? Bygger kommunerna luftslott av ekonomiska resurser som de enligt lag inte behöver ta hÀnsyn till? Med ett kommunalt sjÀlvstyre enligt regeringsformen anses det vara kommunernas ansvar att sjÀlva styra sin verksamhet.

Syftet med uppsatsen Àr dels teoretisk i form av att reda ut begreppet social redovisning samt hur social redovisning och hÄllbarhetsredovisning förhÄller sig till varandra, och dels empirisk dÄ jag Àmnar undersöka huruvida denna redovisningsform bÀttre kan visa en verksamhets effektivitet bÀttre Àn traditionell redovisning dÀr verksamheten har sociala verksamhetsmÄl. Studieobjektet i denna undersökning Àr KulturAkademin, vilken Àr ett gemenskapsföretag vars primÀra verksamhetsmÄl Àr att driva musikskolan i Storuman.För att uppnÄ detta syfte genomfördes fyra intervjuer med personer som har erfarenhet av social redovisning eller företag med sociala verksamhetsmÄl eller en kombination av de bÄda.Undersökningen visar att det finns tvÄ olika uppfattningar om vad begreppet social redovisning innebÀr. En mening Àr att begreppet kan likstÀllas med begreppet hÄllbarhetsredovisning som Àr en redovisning i tre dimensioner ? ekonomisk, social och miljömÀssig dimension och en mening Àr att det Àr en redovisningsform som visar de sociala effekterna av en verksamhet dvs en av de tre dimensionerna i hÄllbarhetsredovisning.Vad gÀller det empiriska syftet Àr undersökningens resultat tydligt. En social redovisning skulle visa KulturAkademins effektivitet bÀttre Àn en traditionell redovisning dÄ den traditionella endast visar ett verksamhets resultat ur en ekonomisk aspekt.

Syftet med uppsatsen Àr att beskriva och analysera den frivilliga redovisning som börsföretag lÀmnar i Ärsredovisningen, samt att identifiera egenskaper som kÀnnetecknar företag som publicerar samma typ av frivillig redovisning och skillnader mellan företag som vÀljer olika typer av frivillig redovisning.Vi avser vidare att teoretiskt förklara företagens motiv för att publicera frivillig redovisning.VÄra slutsatser Àr att företagen lÀmnar stora mÀngder frivillig redovisning av olika typer, men innehÄllet och formen varierar. Vi kan inte konstatera nÄgra generella mönster som kopplar redovisningstyper till företagsspecifika karakteristika. Praxis kan konstateras i den mening att mÄnga företag publicerar en viss typ av redovisning, men det finns ingen praxis för vad denna redovisning ska innehÄlla och hur den ska utformas. GrundlÀggande redovisningsprinciper som tillförlitlighet, jÀmförbarhet och vÀsentlighet Àr applicerbara pÄ frivillig redovisning och bör gÀlla. Företagen tenderar att vara försiktiga med att redovisa detaljer om den interna verksamheten.

Den kommunala revisionen har inrÀttats för att fungera som ett kommunaldemokratiskt kontrollinstrument. Kontrollen görs pÄ uppdrag av kommunfullmÀktige och ytterst för kommunmedborgarna. Den kommunala revisionen utförs av förtroendevalda revisorer och de bitrÀds av sakkunnig personal frÄn privata revisionsbyrÄer. Syftet med den kommunala revisionen Àr att granska och bedöma hur nÀmnder, fullmÀktigeberedningar och enskilda förtroendevalda följer fullmÀktiges mÄl, beslut och politiska intentioner. Det Àr vidare de förtroendevalda revisorerna som ska föreslÄ fullmÀktige om ansvarfrihet ska beviljas eller inte.

Sambandet mellan redovisning och beskattning har ett flertal gÄnger varit under utredning om sambandet ska avskaffas. Senast under 2008 framfördes en utredning om huruvida det materiella och formella sambandet mellan redovisning och beskattning bör avskaffas. I denna uppsats visas att sambandet kan delas in i tre modeller som har olika starka samband mellan redovisning och beskattning. Var och en av modellerna har konsekvenser som pÄverkar svenska företag och Skatteverket. Resultatet frÄn vÄr undersökning konstaterade att rÀttslÀget för redovisningsregler och rÀttspraxis överstÀmmer med kriterierna i redovisningsmodellen dÀr det rÄder ett starkt samband mellan redovisning och beskattning.

I mÄnga organisationer Àr personalen den viktigaste tillgÄngen för att skapa vÀrden, men det speglas inte alltid i Ärsredovisningen. Det kostar företaget resurser att göra frivillig personalekonomisk redovisning och informationen i den Àr inte alltid enbart positiv. Trots det gör mÄnga företag redovisningen och vad Àr det dÄ som motiverar företagen att göra den?Syftet med uppsatsen Àr att förklara varför företag gör personalekonomisk redovisning, utöver den lagstadgade, i Ärsredovisningen.Huvudförklaringen vi fann till varför företag gör personalekonomisk redovisning Àr att skapa legitimitet och dÀrmed anpassa sig till samhÀlleliga förvÀntningar. UpprÀttandet av redovisningen kan dock till viss del förklaras av att de vill motivera de anstÀllda samt för att förse intressenter med information..

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka och kartlÀgga begreppet kreativ redovisning. Vi har antagit ett utifrÄnperspektiv vilket innebÀr att vi objektivt granskar och analyserar uppfattningar kring begreppet kreativ redovisning. VÄr ansats Àr kvalitativ och vÄra metoder bestÄr av en litteraturstudie och i intervjuer. VÄr slutsats Àr att det inte finns en entydig uppfattning av begreppet kreativ redovisning. Det Àr ett komplicerat begrepp och uppfattningen om den styrs av flera olika faktorer.